Tre veckor kvar på friåret.Jag lyssnar på revolutionssånger från Bolivia. En livecd med en fantastisk publik som kan varenda text och som sjunger av hjärtans lust. Det gör mej jättelycklig och jätteledsen på samma gång. Lycklig för att dom hoppas och vill och tror och ledsen för att det antagligen inte hjälper.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom bloggagratis har blivit ännu mer otillgängligt för mej som är synskadad, så blir jag nu tvungen att välja att byta till en blogg där man vill att alla ska kunna blogga.   Därför finns jag från och med nu på: Sofiatankar.blogspot.com   Kom gä...

Ja, här sitter jag och väntar. Netxtra är jättera dom gånger jag inte orkar gå till en affär och hoppas på att dom som jobbar där har tid att hjälpa mej att hitta grejer. Lite dyrare, men då kan jag sitta här och välja och vraka i lugn och ro. Det är...

I hökarängen finns en tant som vi brukar kalla för "skällande tanten". Det är inte särskilt snällt, men sant. Vovven och jag brukar möta henne och hennes lilla hund Eba på morgonprommenaden och man hör henne på långt håll, tanten alltså: tanten: Tys...